Om man känner mig (irl) så vet man att är det något jag avskyr så är det att komma försent. Det har jag säkert skrivit också ;-)

Det är skitjobbigt rent ut sagt nu med jobbet. Idag tex så ska lillan lämnas på dagis kl 11.30 Det tar typ 10 minuter dit, och så lite klä på sig tid till det. Men på 15 minuter hinner man lätt.

Sedan ska jag vara på jobbet 12, och dit har jag 10 minuters resväg. Ingen stress alls med andra ord.

Jag har redan nu i en halvtimme suttit som på nålar och kollat på klockan om det är dags att gå. Seriöst - vad händer om ungen är 2 minuter sen till dagis, eller jag bara har 25 minuter på mig till jobbet - när vägen tar 10 minuter.

Och vad händer egentligen om jag kommer till jobbet 3 minuter för sent... Antagligen inte nått.

Det är löjligt, men ack så påfrestande att vara sådan "slav under klockan" i det här fallet. Det är ju ingen höjdare om man ska vara ärlig att alltid vara 15 minuter tidig, bara för man har tagit sig absurdt stor marginal.

Nä skärpning på mig, så här kommer jag bli gråhårig innan 28 om jag fortsätter.