Läste angående om mödravårdcentralen bör byta namn till föräldravårdcentralen...

Det vore väl verkligen ett steg i jämnställdhetens namn, eller?

Först skrattade jag lite åt det, och tänkte att det var tokerier. Sen reflekterade jag en stund över det, och ungefär såhär går mina tankar:

Varför skulle det vara fel att det heter Mödravård - det är ju just det man håller på med, inte pappa vård. Men å andra sidan så handlar det väl också om att få svar på frågor och sådant om graviditeten, och det berör ju över fadern. Det händer ju ganska ofta att även fäder undrar saker. Så då är det väl kanske också nån form av vård kanske?

Att hävda att fäder skulle känna sig mer välkommna och delaktiga på grund av namnet är något jag ställer mig frågande till. Jag tror inte för en sekund att min man tycker det är jobbigare att följa med till Mödravården än Föräldravården, innehållet är ju detsamma. Det är väl ändå innehållet som räknas?

Ofta kommer i debatter upp frågan angående fäder som följer med till MVC eller inte. Jag kan bara se till mig själv och vår situation. Maken var med på de flesta besök på MVC, då han kunde. Han jobbade olika tider, så antagligen var det kanske varannan gång kanske. Jag antar att han följde med för att han var intresserad av att höra eller fråga om saker och ting - inte för att han var någon sekundär förälder som bara hängde med.

Hade jag kunnat så hade jag gärna skickat honom själv dit ibland. Nu funkar ju inte det riktigt eftersom det var jag som hade magen och bebisen. Det är liksom en förutsättning att de är med. Men är det inte det som är själva kärnan lite?!

Eftersom jag - och alla andra mödrar - är dem som bär barnet, och rent kroppsligt påverkas, samt faktiskt är den enda i hela världen som kan ta med barnet på kontroll, går på kontroller. Kort sagt mödravård.

Känner sig män verkligen uteslutna av mödravården? Som sekundära och utanför på grund av namnet mödravård?

Jag vet att jag är naiv, men jag har svårt att se skillnaden på grund av namnet. Jag tror absolut på män och kvinnors lika rättigheter och behov av att vara primära föräldrar. Dock, så finns det ju bland annat biologiska skillnader som är ofrånkomliga. Blir det då inte lite påtvingat och krystat att byta namn, bara för att?

Jag har absolut inget emot att de byter namn, jag tycker föräldravård låter ganska trevligt. Men kanske lite krystat. Men det kanske är som med familjecentralen och förskolan (japps, jag säger omedvetet dagis) - jag lär mig långsamt.

Kom jag då fram till nått?

Nja, resultatet blev nog trots allt att jag skiter i vilket. Så länge man vet vad saker är till för så tror jag det gör varken till eller från. Å andra sidan så vet jag ju att jag lever i en något blåögd bubbla där saker som jämlikhet är så självklara.

För dem som det inte är det så kanske det är ett steg i rätt riktning att få en föräldravårdscentral.

 

Kristin

1 maj 2010 14:41

Själv tycker jag att besök hos bm var både tråkiga och tillintetsägande, speciellt andra graviditeten, men självklart är det bra att lyssna på hjärtljud och sånt. Hur som helst så ansträngde vi oss inte för att få med Andreas när vi väntade Ludde, just för att han varken gjorde direkt till eller från.

Det viktiga är ju att de som vill att pappan ska komma med känner att det är okej!

 

Martina

3 maj 2010 14:07

Jo jag kan inte påstå att jag hoppade högt över att gå dit - förutom för att lyssna på hjärtat ;-)
Och blir det någon mer gång så kan jag garantera att maken inte kommer följa med "mer än nödvändigt" eller vad man ska kalla det :-)
Oavsett vad det heter ;-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller?   Jag blir rent förskräckt när jag läser hur mycket och dyra saker folk öser över sina ungar i juletider. Inte mitt problem - folk får göra vad de vill, men visst väcker det funderingar.   Själv tycker jag att det blev lite väl många j...

ang det här med sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Egentligen så tycker jag att det tagit på tok för stora proportioner bland folk, media och tja.. allt. Folk som normalt sett inte bryr sig ett skit, eller kanske ens röstar har starka åsikt...

Jag funderar ganska ofta över det. JAg är totalt stillös, eller så har jag en mycket bestämt kluven stil. När min far flyttade tog vi över hans köksbord, då vårt eget var lite halvfarligt ostabilt när man har en klättrig unge. Ett proktiskt furu...

i ett badrum!   Inte gör jag det iaf.     Det mesta har dock sin förklaring. Eller kanske inte. Det finns aen förklaring att de kommit dit, men inte varför de ligger kvar.   Jag håller på att byta badrumsskåp. Nått som inte är helt enk...

Undra varför jag inte har bloggat på så länge?! Kanske var det sommaren som kom ivägen. 10 veckor hemma med lillan på heltid - då blir det mindre tid kan jag lova.   Så nu kan jag passa på att hylla dagis - jag får massor gjort när lillan är iv...