Kolla här, den turkosa kulören exakt var det som jag försökte få fram att jag ville ha i köket - när jag förklarade i måleributikerna. Ingen verkade fatta alls.

Visst är de störiga?

Jag vet att jag ofta stavar fel både en och två gånger i inlägg. Säkert gör jag en och annan särskrivning också ibland. Inte av okunnighet, utan för att jag slarvar när jag skriver, och inte nödvändigtvis läser igenom innan jag postar.

Men borde inte "officiella" saker korrekturläsas innan iaf?

Den här skylten på Willys retade iaf gallfeber på MIG!

Är klart bättre än andra. Igår var en sådan dag. 

Allt klaffade på jobbet, gick smidigt och fort. Jag skrattade mer än på länge, jag fick förmånen att träffa så många härliga människor :-)

Jag fick också förmånen att få en paus då jag hann gå och fotografera nere vid vattnet. Härligt härligt även om det blev en snabbis.

När jag sedan åkte hem - nästan mitt i natten, fick jag uppleva en sagolik solnedgång. Det började med en knallröd sol med lila slöjmoln framför, så solen blev röd och lilarandig. Sedan skönk solen fort, och den var bara röd, och ljuset som blev. Det var synd att jag satt i bilen och inte hade nått bra ställe att stanna. E18 är ju inte direkt lämpligt att stanna på sådär. Det var skog ivägen för det mesta men ibland fick man glimtar mellan träden och solen verkligen glödde.

Jag fick en snabb bild tagen med mobilen, i farten. Så den gör det hela inte alls rättvisa, men visst är solnedgång (och uppgång) vackert?!

Det vet jag v'äl för det mesta att de är, men ibland blir det mer påtagligt.

Idag gick vi tidigt till dagis. Lillan var så sur igår över att inte få plocka blommor och gå själv (pga tidsbristen). Så jag tänkte att idag går vi i god tid så hon får gå själv, länge och väl, och plocka blomor. Så kommer vi ut och gräster är klippt = alla blommor är borta. Så ungen totalt vägrar att gå själv och ska bara bli buren. Jag har ju längre ben, och går snabbare även när jag försöker dra benen efter mig, så vi var på dagis långt före egentlig lämningstid.

Lillan satte sig på en 3-hjuling och börjar sparka sig fram på gården. Hon hade envisats med att ta på sig en varm fleecemössa, trots att det är 20? grader ute. Så först gick vi in och bytte till keps istället. När vi sedan kom ut så kom flera av barnen på hennes avdelning framrusandes och jublade av lycka över att hon hade kommit. Klappar på kinden och försök till kramar.

En av de "större" tjejerna (typ 4 år) tog bestäm lillans hand i sin och stod och klappade om henne. Sedan var det dags för första gänget barn att gå in, däribland tjejen. Så hon traskade rask iväg, med lillan vid handen och gick in och började hjälpa lillan att ta av sig kläderna.

Att se barn så snälla mot varandra, och deras lycka över varandras sällskap, det är underbart att se. och det kan väl inte annat än att kännas underbart i ett mammahjärta att se att mitt lilla gryn är så omtyckt, omhuldad och väl omhändetagen av sina dagiskompisar. Visst är barn fantastiska!

Ang förra inlägget så måste jag säga att överlag så verkar något ha hänt med karln. Han är mer "generös" med saker som jag tycker om och vill ha. Tidigare så rynkade han på näsan åt det mesta som hörde hemmet till, och tyckte det var onödigt, trist eller bara totalt ointressant.

Våra bunkar och köksverktyg har börjat skunga på sista versen, så även han har insett att det börjat bli dags att hitta nya.

Jag har ganska länge sneglat på dessa nedan, men avfärdat dem som för dyra.

I helgen hittade jag dem för lägsta pris hittills: 159 spänn istället för 199 som de reas ut för omkring, eller 299 som ordinariepriset.

"Köp dem om du vill ha dem" sa gubben - inte behövade han be om det 2 gånger inte :-)

Ja det är frågan det, vågar jag lita på honom?

Jag är på jakt efter en diskmedelspump till köket. Hittade en igår som jag tyckte var riktigt okej. Rådfrågade gubben och fick till svar:

"Men... Jag har beställt en"

"Va?????" *jag såg ut som en stor stor fågelholk*

"Ja, en vit, från nån dansk design..."

"Jaha....." *funderar febrilt* "Förklaring?"

"Ja jag tänkte jag skulle överraska dig."

Haha, så nu vet jag att jag ska få en diskmedelspump som överraskning - vit och nån dansk design - kan bli spännande :-D

Helt absurdt oväntat, och skitnervigt, då jag har så bestämd smak - men skitgulligt gjort oavsett :-)

Och titta - jag fick veta vilken det var också: http://www.inneonline.se/badrumsdetaljer/confetti-zone-company/prod_468.html

Sötgubbe!

"Aj aj aj, mamma!"

 *lillan kommer knallandes och petar febrilit i munnen*

Sen tog hon mitt finger och började bita i och gojsa runt i sin mun med. JAg funderade allvarligt på var ungen höll på med, den senaste som gjorde så var en 2-månaders bebis som ville äta på mitt finger.

Sen började hon försöka spotta i min hand. Inte så ovanligt iofs eftersom vi föredrar att hon spottar ut saker i handen framför golvet. Så när hon sätter i halsen, eller saker är jätteäckliga så spottar hon ut det i våra händer. Men spotta bara för att spotta? Märkligt värre, och jag måste säga att jag blev lite uppjagad och undrade vad ungen hade fått i sig.

Efter en stund fick jag henne att gapa nog stort för att se att hon hade fått tag i pappas läckerolask och smakat. Läckerol i kombination med mycket små tänder är ingen höjdare. speciellt inte när man försöker tugga.

Så efter en del lirkande och petande så lossnade iaf läckerolen som hade lagt sig så fint fast över kindtanden.  Det var den som var "aj aj aj mamma".