Våra riktiga och nära vänner må inte vara så många, men de är desso underbarare.

Gubben konstaterade häromdagen att hans singelpolare, som jobbar och har schyssta löner, och låga fasta utgifter (utan familj som de är) är väldigt snabba med att bjuda honom på småsaker lite titt som tätt. En dricka, en pizza eller så. 

I helgen har lillans fadder varit här. Vi bjöd in på middag, och de tackade så gärna ja. De hade glömt bort sina egna middagsplaner, så det blev att de kom med förrätt till middagen istället :-)

Vi började prata ekonomi, då de har ett lite annorlunda arrangemang just nu, men letar hus osv. Dvs ekonomi är intressant. Och alla vet ju att vår inte är sådär jublande bubbligt bra ;-)

Idag såg vi och var ute och gick, för att avsluta på en filt på stranden. Lillan badade och vi andra satt och slöade. Sedan blev glassuget stort, och då visade det sig att våra kära vänner tänkt att bjuda oss på glass. Missförstå mig rätt, det handlar om 40 spänn (som vi har), men jag blir så varm av bara omtanken :-)

Hade det för övrigt varit större saker hade det bara kännts jättejobbigt, en glass kan jag faktiskt ta emot utan att knussla :-D

Sen fick jag veta också att det hade planerats en "minimöhippa" för mig :-D

Verkligen mini - Jag och K ska gå ut och äta eller så. Låter precis lagom för mig, och känns jätteroligt - jag längtar redan :-)

Vänner är BRA!