Jag är nog väldens i särklass sämsta bantare :-D

Drack mina små soppor - och satte mig sedan och tröståt chokladbollssmet. Jag var inte hungrig, utan BARA tröståt. Skitbra idé verkligen :-/

Nåja, skam den som ger sig, veckorna är ju inte slut än - upp på hästen ;-)

Jag brukar generellt dissa "bantarsoppor". Antaligen mest för att jag itne har självdiciplin nog att klara det ;-)

Men nu är det "kris". Jag har max 3 veckor på mig innan min kropp börjar samla vatten igen, och innan dess måste jag tagit ut mått för att skicka iväg ang klänning. På 3 veckor kommer man inte så långt med nån lugn, snäll metod. Så nu får det bli påsar för hela slanten ett tag.

Å andra sidan är det väl som vanligt - vi får ser hur länge det håller - men nu är jag iaf taggad :-)

Fördelen är ju att trots att jag antagligen går upp det mesta när det är slut med "påseriet" så har jag ju några månader - typ 4 på mig att ta bort kilona på vettigare sätt. Så jag ser det inte direkt som en hållbar väg, utan en desperat åtgärd för ett gott syfte :-)

Vi får väl se hur det går helt enkelt. Men nu kommer ju vattenkilona från mensen rycka också, så resultatet här i början borde vara bra ;-)

2 kilo ner från igår ;-) (Som hade förskunnit oavsett antagligen , men det bryr vi oss inte om, iaf inte jag)

Håll alla tummar för mig nu, att jag klarar det så jag kan skicka iväg bra mått ;-)

Ja här är det ju inte sportlov, men neråt landet till. Så denna vecka har vi besök av lillans 12-åringa kusin :-)

Lillan är som vanligt ett hängivet fan, hon avgudar henne.

Hon verkar avguda alla människor utom mamma och pappa typ :-D

Men därför blir det inte så mycket inlägg här denna vecka - tidsbrist.

VI har iaf varit på stan och sprungit benen av oss, och en av oss (inte jag) har kommit hem med massa galna saker :-D

Det är ganska enkelt att konstatera att min uppfattning av kläder som är snygga och bra inte är detsamma som en 12-årings uppfattning :-D

Jag är tydligen en tant med trista kläder ;-)

Inte för att det var någon direkt nyhet kanske, men iaf första gången som jag fått höra det så rakt ut :-D

Ärlighet är verkligen uppfriskande, och en begynnande 30-årskris kom inte direkt längre bort. Men å andra sidan, hellre 30-årskris åt att jag klär mig som en trist tant, än fjortis ;-)

Ärligheten gör också att man får höra massa roliga saker om sin familj. Jag har tex fått veta att 12-åringsen föräldrar är experter på att skämma ut henne genom att dansa lite varstans :-D

Stor eloge till det, låter helkul, och jag skrattade gott åt denna vetskap.

Detta fick mig också att upptäcka att jag kanske är ganska vuxen iaf, jag tyckte ju det hela var kul, inte pinsamt ;-)

Man lär sig något nytt varje dag :-)

Att jag älskar fynd är ingen nyhet - detta omfattar också matfynd. Som jag tidigare skrivit så är jag ju knäppt glad i reklam och erbjudanden från matbutiker. Därför blir jag också såklart glad när man gör oväntade "fynd"

Idag var vi på Netto och på Pekås - lågpris absolut, men de har en del bra saker tycker vi iaf. Vi var egentligen ute efter frukt och ägg, men kom hem med bra mycket mer än så.

Nördig lista på ingång ;-)

3*500 g krossade tomater

2,8 kilo ost (normalpris 80 kr/kg)

2 pkt jäst

1,5 l mjölk

Riven parmesan (litet paket)

2 burkar pepparkakor (ja vi älskar det i det här hushållet)

250 g svartrökt skinka

250 gram rökt kalkon i skivor

Energidryck (gubben ska spela halva natten)

Kålrot

Olja

Bananer

Knäckebröd

500 g kött

Tomater

1 kg pasta

18 ägg (frigående)

En limpa morotsbröd

Summa sumarum 204,50 kr :-)

Alltså, bara osten skulle kosta betydligt mer än totalsumman. Det går en del ost här hemma, så nu är allt rivet och lagt i frysen, bara att plocka fram när man behöver och vill ha.

Var väl mest osten, skinkan, kalkonen och kanske äggen som var egentliga "fynd", men det är ju mer än nog :-)

Japps, nördig och glad idag :-D

Vad jag vill bli när jag blir stor :-)

Eller jag har flera saker som jag gärna skulle göra, så det är väl inte det enda. Jag har ingen större lust att sitta på kommunen och vända papper eller så. Jag skulle gärna jobba mid bistånd och liknande. U-landshjälp vore ju en dröm.

Men om man nu ska vara lite realistisk... Försäkringar. Jag har upptäckt att jag gillar försäkringsfrågor - både socialförsäkring och privatförsäkringar (om än det första mest).

Försäkringshandläggare borde man väl kunna bli? Sitta och vända papper där istället för på kommunen ;-)

Får fundera på saken ett tag.

Så idag har det blivit exakt 3 år sedan som jag började min viktresa.

Tyvärr kan jag inte skriva och visa det jag hade tänkt mig idag...

Meningen var att visa före och efter bild och skriva: JAG HAR GÅTT I MÅL!, eller kanske: 50 KILO LÄTTARE!

Det kan jag inte göra idag,men jag kan ju skriva något annat istället!

För 1 vecka sedan hade jag 1 kilo kvar till mitt "måstemål". Det ligger på 70 kilo jämt. (Så nu vet ni det, om ni inte visste det förr). För en vecka sedan vägde jag alltså 71 kilo = 46 kilo mindre än 5 februari 2006.

Som vanligt när det gäller mig så blir jag slapp när jag är nära. Jag vet inte hur många gånger jag varit nere på typ 72 kilo och tyckt "piece of cake", för att slappna av, överäta och sedan gå upp 5 kilo på 2-3 dagar.

Så givetvis föll jag för frestelserna och proppade in massa gott bröd och annat BIG NONO. Resultatet som vanligt 5 kilo upp. (Japps, jag sväller som en michelin av vändigt lite).

 Trist, men så kan det vara.

Jag skrev ju tidigare om ett beslut som jag tagit, och det passar väl bra att skriva om här då. Jag stod i en provhytt och provade en tröja. Eftersom jag hade klänning på mig så blev kombinationen tröja och leggings, en mycket osmickrande klädsel. Jag insåg dock att jag kan reta ihjäl mig på mina stora lår och grandiosa rumpa - det gör dem inte mindre iaf, så varför reta mig på dem?! Oavsett hur smal jag blir (inom rimliga gränser) så kommer lår och rumpa alltid vara större än resten.

Eftersom de är mina största störmoment på kroppen, så får jag nog låta bli att störa mig.

Jag måste tänka om och tänka "sunt", dvs acceptera bristerna som jag inte kan påverka.

Så nu är det inte vikten som spelar roll (så länge den inte går uppåt), utan nu är det bra matvanor som gäller. Så jag får bukt med mitt extremt dåliga ätbeteende. Både för min egen hälsas skull, men också mycket för att lillan börjar bli stor, och snappar upp saker. Min extremt jobbiga inställning till mat - den behöver hon inte ärva, så kan jag påverka det så försöker jag.

Jag SKA börja träna lite lätt... nån gång (som jag alltid säger), och hålla ordning på maten. Det jag behöver är egentligen inte att gå ner i vikt om man ska vara ärlig, utan jag behöver strama till mig. Det sladdrar så vackert med gäddhäng, och en mage som både varit mycket större och gravid.

Det är ju nått att komma ihåg själv också ibland - 3 år låter som ganska lång tid, men då har jag ju också varit gravid under tiden, vilket resulterade i drygt 25 kilo upp och ner - som inte ens ingår i kalkylen. Det spelar ju inte stor roll för mödans skull, men nog fasen påverkar det tyngdkraften och hudspänsen.

Dessutom, det jag hela tiden jämfört mig med är för 10 år sedan. 17 år, 10 kilo lättare, ingen graviditet (såklart), och träning minst 25 timmar i veckan.

Det är en ganska, för att inte säga VÄLDIGT dum ide att jämföra sig med det i dagens läge.

Men om man då ser - vad skiljer trots åren, kilona och påfrestningarna.

Centimetermässigt har 10 kilo mer, en ljuvlig unge och 10 år mer givit mig:

5 cm mindre runt bysten

10 cm mer runt midjan

8 cm mer runt rumpan

Det är ju inte SÅ farligt i alla fall, eller hur?

Eftersom jag hade toksmal midja tidigare så är det helt ok att det bräddat sig en aning.

Jag behöver 1-2 storlekar större brallor än då - men det är ju inget märkligt det heller.

Kontentan av det hela surret blir iaf att: Jag nådde inte målet fullt ut, men jag nådde ändå målet att bli nöjd!

Helt nöjd blir man väl sällan - men nog nöjd.

Jag är stolt över mig själv!!! (Vilket är det absolut bästa)

Idag släng vi in en snabb sväng på Polarn och Pyret och hittade:

Byxor - 70 kr (ord 245)

Klänning - 85 kr (ord 295)

Tröja - 40 kr (ord 145)

Mössa - 35 kr (ord 125)

230 kronor mot ordinarie 810 - det känner iaf jag mig nöjd med :-)

Nu blir det att få lillan att prova också, så man ser om det passar. Tycker det är svårt med storlekar nu, jag tror hon har växt lite. Nu är det allt från 80 till 92 som gäller beroende på del och modell :-)

Ett litet inlägg som är riktat enbart till mig själv - även om ni andra kan läsa det också ;-)

Det är viktigt att hålla fokus, det är viktigt att se framåt, och inte fastna i nuet. Det är också viktigt att leva i nuet, och inte i framtiden. Hur dessa två går ihop kan man ju fråga sig dock :-)

Bra vanor är viktigare än lite vikt, hållbarhet.

Jag måste komma ihåg vad jag sa till mig själv framför spegeln sist, och gärna upprepa det - många gånger.

Jag kan om jag vill - vill jag nog?