Sedan jag var 15, eller nått sånt så har jag försökt att köra julklappsfri jul. Det har aldrig funkat som jag har tänkt mig!

Jag känner inget tvång att jag MÅSTE köpa julklappar (eller presenter), det känns bara fånigt. Däremot känner jag ofta att jag VILL. I alla fall till ett fåtal personer. Där ingår främst barnen i storfamiljen. På något märkligt sätt så blir det ändå så att högen med julklappar blir större än jag tänkt mig från början. Så numer har jag gett upp tanken på julklappsfri jul. Jag är dock fortfarande inte villig att spendera hutlösa summor på det. Och det gör jag aldrig heller för den delen.

Här är början till paket högen. Det saknas ett stort paket i samlingen, och alla klappar är inte färdiga än heller.

Jag vet att det är löjligt att "försvara" sitt klappköpande, jag känner ändå att jag är lite nöjd över några saker, vare sig det är moraliskt, idémässigt, ekonomiskt eller känslomässigt :

- Jag älskar verkligen när inslagspapper är av den miljövänligare typen, eller iaf är "bra" på något annat sätt. Jag undviker helst glatta färggranna papper som man bara kan använda just till jul pga tomtarna. Det bruna papperet är sådant där vanligt slitstarkt brunpapper, och det mönstrade är gjort av teckningar från barn, och stödjer någon förening för utsatta barn. Minns inte vilken, men ett gott syfte är det iaf. Tyvärr hade jag inte nog med tygband detta året, men visst är det något speciellt med typband, sigill och det där "gamla, istället för fula plastband?

I år lyckades jag slå in alla utom 1 klapp helt utan tejp (eller lim). Liten sak, men ändå nått. (En sådan där helt absurd grej som jag kan känna mig löjligt nöjd med)

- Så länge saker är fräscha och av lämpligt slag så tycker jag att gamla saker/loppisfynd är utmärkta julklappar. Lillan kommer få en rittavla som vi hittade i en kasse med urrensade leksaker som vi fick av en dam i huset. Funkar utmärkt och är minst lika bra som att gå till BR och betala 199-249 spänn för samma grej. Lillan själv lär inte märka eller bry sig om skillnaden.

- Förra året gav vi ju bort mina föräldrars julklappar till Rumänien. Skickade ett matpaket och ett paket med julklappar till ett barnhem. Kan väl hamna i skymmningslandet gällandes "julklapp", eftersom många opponerar sig mot att "ge bort i någon annans namn" så att säga. Dock så var alla, inklusiva mina föräldrar nöjda med saken. Kändes klart bättre att ge julklappar till fattiga barn, och mat till fattiga familjer i Rumänien än att lägga samma pengar på julklappar till folk som redan har det mesta.

- Jag gör gärna hemmagjorda, och då främst ätbara julklappar. Känns både ekonomiskt bra, användbart och mer personligt än någon massproducerad pryl.

Att säga att jag vänder mig mot konsumtionssamhället vore att ljuga. Det vore verkligen att ljuga, då jag troligen handar lika mycket, eller till och med MER än de flesta. Det är tur att jag älskar fynd och begagnat!

Att säga att jag är sååå miljömedveten och bara köper ekologiskt och kravmärkt och rättvisemärkt och gud vet allt vad det heter skulle aldrig falla mig in. Alltså, jag gör det gärna, men skulle aldrig hävda att jag gör det.

Givetvis är miljötänk, rättvisatänk och allt sånt bra. Det behövs absolut. Själv känner jag dock att man kan vända ut och in på sig själv in absurdum för att uppfylla allt sånt. Jag tillåter mig helt enkelt att vara glad för det lilla jag gör, oavsett att många gör långt mer.

Så, mina julklappar ger jag inte för att jag måste, utan för att jag vill!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eller?   Jag blir rent förskräckt när jag läser hur mycket och dyra saker folk öser över sina ungar i juletider. Inte mitt problem - folk får göra vad de vill, men visst väcker det funderingar.   Själv tycker jag att det blev lite väl många j...

ang det här med sverigedemokraternas intåg i riksdagen. Egentligen så tycker jag att det tagit på tok för stora proportioner bland folk, media och tja.. allt. Folk som normalt sett inte bryr sig ett skit, eller kanske ens röstar har starka åsikt...

Jag funderar ganska ofta över det. JAg är totalt stillös, eller så har jag en mycket bestämt kluven stil. När min far flyttade tog vi över hans köksbord, då vårt eget var lite halvfarligt ostabilt när man har en klättrig unge. Ett proktiskt furu...

i ett badrum!   Inte gör jag det iaf.     Det mesta har dock sin förklaring. Eller kanske inte. Det finns aen förklaring att de kommit dit, men inte varför de ligger kvar.   Jag håller på att byta badrumsskåp. Nått som inte är helt enk...

Undra varför jag inte har bloggat på så länge?! Kanske var det sommaren som kom ivägen. 10 veckor hemma med lillan på heltid - då blir det mindre tid kan jag lova.   Så nu kan jag passa på att hylla dagis - jag får massor gjort när lillan är iv...